Vi fortsätter vår vandring söderut, ned från Blecktornsstigen mot Stora Blecktornsparken. Arkitekt är Per Olof Hallman, byggår 1929 och några år framöver (seriöst, jag har ju undervisat i källkritik på universitetet!!!).
Från Skolkarhuset tar vi oss ner för trappan mot parken.
Nu är det här tidigt på morgonen, så alla (förutom jag förstås) ligger och sover. Men normalt sett är det djur och kids det första man ser av parken. I den ligga inhägnaden bor en större gris och ett antal kaniner (eller "vädurar," jag är lite osäker på det animaliska proteinets dna-struktur). Stora plakat gör gällande att alla djur som dumpas på denna plats får vandra vidare till de sälla jaktmarkerna! Kan tänka mig att stans djurskötare har tröttnat på att ständigt se kaninflocken öka i styrka...
Fast är det inte lite amazing: mitt i innerstan* finns det en liten lekpark med livs levande djur! Lite längre upp på berget finns det dessutom får/getter. De hade inte vaknat när jag kom älgandes förbi.
Mitt i parken finns det en lite lekstuga och en liten förskola.
Jaha alla klottrare, så lågt att spreja över informationen! Just say no to kunskap! Är det inte lite khmerskt över det? Ska det vara på det viset? Ska det? Eller har jag bara bra grinig gubbjävelpotential?
*Jag tror att jag har lovat att jag ska återkomma med historier från min tid i underjorden. Ofta när jag satt i spärren vid Skanstull eller Medis eller t o m Slussen var det folk som sa "jag ska åka in till stan." Svaret kunde ju bara bli ett: "hallå, du är ju i stan!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar